Jakthornet eller jägarhornet var föregångare till valthornet/hornet. Det lades runt kroppen på den spelande och det instrumentet fanns redan på 1300-talet. Valthornet kallas p� vissa språk, trots att det utvecklades i Tyskland, för Franskt horn.

Hornet kan vara alltifrån smattrande och fanfarartat till mjukt sjungande. Det smälter väl samman med alla o¨vriga instrumentgrupper i orkestern. Och det kan också frambringa effektfulla toner som t ex de "stoppade tonerna". Dem får man genom att stoppa sin högra hand i klockstycket.
Till skillnad från de andra bleckblåsinstrumenten (brass) s� trycker man ner ventilerna med vänster hand, medans höger hand hålls inne i klockstycket/tratten.

Valthornet är det mest svårspelade av alla bleckblåsinstrument. Det händer, även för en mycket bra hornist, att tonen inte kommer eller att den slår över i en annan ton än den tänkta. Ofta har hornisterna specialiserat sig p� det höga eller låga registret. I en symfoniorkester är det ofta så att, horn 1 och 3 spelar i det höga registret medan horn 2 och 4 spelar i det låga.